Ja då har jag gjort de jag länge tänkt göra. Varför gör jag då de här?

En anledning är att det sägs vara bra att ventillera de man har inom sig. Att utelämna sig till  någon eller något man inte vet något om kan vara lika skrämande som befrinade.

Jag har under dem senaste sex åren levt en upp och nervänd värld. Det har varit svårt många gånger och när man väll var haft lyckand så har den lika snabbt försvunnit. Många gånger mitt eget fel och av egna handlingar men de är när man inte har någon kontroll eller kan göra något åt situationen då de känns hopplöst.

Jag vet inte om jag ska se de här som en bekännelse eller anteckninglogg om hur jag levt och lever mitt liv just nu.

Man kanske ska börja från allra första början.

Jag födds i ett land jag inte vet allt för mycket om, förmodligen av en ung cholita kvinna. Om hon älskade mig eller ville ha mig får jag kanske aldrig veta men de är kanske just där de börjar. Att vilja känna sig älskad och behövd.

Vist alla vill de i sina liv någon gång. Blir lämnad på en radiosation för att sedan hammna på ett barnhem i staden La Paz. Några år senare så hämtas jag av två välldigt kärleksfulla svenskar från en stad som heter Halmstad.

Jag mins så klart inget av detta men jag tror jag hade en bra första tid i mitt nya land.

Tack vare eller på grund ut av bristen på mat och näring på barnhemmet jag bot på har jag inte utvecklast som andra barn. Är undernärd och liten. Detta kom följa mig livet ut , Liten small.

Det är i ca fem års åldern som jag innser e att jag kanske inte är vit eller stor stark eller ens vidare smart.

Blir i tidig skolålder den lille smalle med glasögon . Med andra ord ett lätt bytte för dem som inte hade något vettigt att säga eller dem som var mer rädda och gömde de genom att racka ner på andra.

Får vetta att jag har dyslexi (vettefan om jag ens stavade rätt nu=) och får gå om ett år eller som det heter "han är inte skolmogen änu". 

Jag var inte intresserad av vad klockan var eller hur man räknade. Mina intressen låg hos djuren och naturen. det jag kunnde se och förstå med mina egna ögon och fantasi.

Nej nu orkar jag inte skriva mer....skriver mer en annan dag.

Mina barn är mitt allt och de är för deras och min egen skull jag vill göra förändringar i mitt liv.